Att vara en A Mensch
Nu är det dags igen. Kan inte hålla mig längre. Dags för lite exhibitionism, tankar, åsikter, upplevelser, egocentrism och allt annat som driver en att skriva och visa upp sin nakenhet inför andra.
Det har runnit mycket vatten under borarna sedan sist. Trots det beslöt jag mig för att använda samma namn på bloggen - Oskuldens Död - som förra gången eftersom dessa två ord säger mycket om oss människor. Vi är oskulder tills vi upptäcker något nytt som påverkar oss för resten av livet. Det kan vara en händelse, en upptäckt, en person. För en skribent eller författare måste väl det vara den våtaste drömmen av de alla. Att genom ord påverka någons liv. Det är ju trots allt bekräftelsen som driver oss människor.
Å andra sidan är det också ett stort ansvar. I helgen lyssnade jag på P O Enqvist sommarprat där han just beskrev ångesten över att som författare bära ett ansvar gentemot sina läsare och hur hans ord kan påverka andra människors handlande.
Lyssna på P O Enqvist. Han är en intressant man:
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=2847644
Jag valde adressen "amensch" av en anledning. Förra gången jag bloggade beskrev jag vad en A Mensch är för något. Nedan följer ett beskrivande utdrag:
"För en tid sedan var jag i Uganda. Det var inte första gången. Men varje gång är en speciell upplevelse. Inte bara för den vackra naturen, allt är mustigt grönt, utan för alla människor man kan stötta på. Här kan man träffa hemmafrun Louise från Connecticut på Serena Health Club (ett fantastiskt spa), som en vacker sommardag, efter att ha sett en dokumentär om Ruwanda, tog sitt pick och pack, man och barn till Afrika för att bygga skolor mitt i buschen på gränsen mellan Ruwanda och Uganda. "I need a brake", sa hon innan hon gick in för en full-body treatment. Och vem kan säga emot?
På Café Pap träffade jag Oliver, en framgångsrik psykolog från London, på väg till Gulu i norra Uganda. Han hade blivit volontär för Oxfam och skulle hjälpa ungdomar att anpassa sig till "ett mer civiliserat liv", som han uttryckte det. Det var inte första gången han åkte till Gulu, men den här gången skulle han stanna i ett helt år och hade därför med sig sin hustru, en ekonom med ett arbete på Bank of Scotland. Medan vi väntade på våra latte berättade han om dessa ungdomar som hela sin barndom hade blivit sexuellt utnyttjade, slagna och exploaterade som soldater och slavar. Många av ungdomarna han träffade hade endast varit fem-sex år gamla (mina pojkar är sju och nio år gamla) när de hade kidnappats av LRA, Lord's Resistance Army. Nu var de unga män, 16-17 år gamla och skulle lära sig att leva ett "normalt" liv. Olivers mission var att "revive them", som han uttryckte det."
Att vara en A Mensch är något att eftersträva. Jag tror att det bor en A Mensch hos många av oss och ibland vågar vi släppa ut honom. Då lyser solen. Då gör vi gott, behandlar gott, känner gott. Vi hamnar i de levandes nirvana. Bekräftelsernas bekräftelse - "Du är god". Nu talar jag inte om altruism eftersom drivet fortfarande är själva bekräftelsen. Jag tror inte på altruism. Jag är säker på att till och med Moder Teresa gjorde sina gärningar för att få något tillbaka.
Men att vara "of noble character" är inte lätt eftersom man vid givandets ögonblick är som mest sårbar. Vi kan bli utelämnade, bekräftelselösa. Då gäller det att vara starkt. Så det är inte alla som vågar eller kan. Men det är nog många som försöker och det är bra.
Förra gången fick jag ett enormt gensvar på min blogg. För en bekräftelsefreak som jag, är ju detta sporren. Jag var och är oerhört tacksam för alla kommentarer, tankar och frågeställningar som uppkom, även i de fall jag hade en annan åsikt. Men som Evelyn B Hall skrev i "Votaires vänner" 1906:
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."
(Många tror att det är Voltair själv som har sagt det. Men det är fel)
Evelyn Beatrice Hall, 1868 - 1919, skrev under pseudonymen S.G. Tallentyre
Jag hoppas innerligt att jag kommer kunna underhålla på samma sätt denna gång, och kanske lite till.
Enjoy!
