Så kan det gå när inte haspen är på
Det har nog skrivits spaltmeter om Hillegrens politiskt inkorrekta uttalande. Reaktionen visar mer på dubbelmoralen vi har än något annat. Å andra sidan är det alltid bättre att ha en dubbelmoral än ingen alls - om man blir av med den ena så har man den andra kvar.
Vissa uttalanden får bara inte göras om en viss position innehas, även om åsikten delas av många andra. Det går tyvärr inte att säga att den som är utan skuld ska kasta första stenen. Alla kastar, med eller utan egen skuld, eftersom vi har möjlighet att gömma oss bakom andra. Speciellt gäller detta media vars primära uppgift inte är moralisk utan, som för alla företag, att tjäna pengar. Åklagarens uttalande var minst sagt klumpigt, precis som han själv erkände. Men jag har dock svårt att hålla med t ex paret (sorry, var bara tvungen) Boström och Borgström att åklagarens åsikt skulle utgöra något föråldrat synsätt. Det är ett realistiskt synsätt.
(läs herrarnas inlägg i debatten: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3381713.svd)
Självfallet ska omständigheter spela en roll vid straffpåföljd under en objektiv prövningen av ett brottsfall. Även när det gäller våld mot kvinnor.
Fru Justitia bör inte ha en bindel utan se verkligheten i ögat
Relationer och livet är inte svart och vitt. Ett nej är självklart ett nej. Jag känner tyvärr inte en enda tjej som inte varit med om att bli tagen på, sexuellt, mot sin vilja. Men vad händer om det där "nej" går över till ett "okej då", och kanske till och med ett "ja", för att senare övergå till ångest eftersom viljan egentligen inte fanns där från början? I folkmun kallas detta för "tjat-sex" och "ställa-upp-sex". Hur många tillfälliga och stabila relationer har inte haft detta inslag? Tyvärr - vill jag tillägga här - alldeles för många. Men kan man verkligen jämställa en liknande situation med att våldföra sig på en annan människa? Här handlar det inte om låsta dörrar eller någon anna hotbild. Ska mannen eller kvinnan som genom tjat tillförskaffar sig, måhända egensinnig, sexuell tillfredställelse straffläggas för en våldtäkt? Våra myndighetsutövare, inte minst åklagare, skulle vara inhumana om de inte tog hänsyn till liknande omständigheter vid beslut om prövning.
Brännpunkt SvD 2009.09.20
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3381713.svd
Vissa uttalanden får bara inte göras om en viss position innehas, även om åsikten delas av många andra. Det går tyvärr inte att säga att den som är utan skuld ska kasta första stenen. Alla kastar, med eller utan egen skuld, eftersom vi har möjlighet att gömma oss bakom andra. Speciellt gäller detta media vars primära uppgift inte är moralisk utan, som för alla företag, att tjäna pengar. Åklagarens uttalande var minst sagt klumpigt, precis som han själv erkände. Men jag har dock svårt att hålla med t ex paret (sorry, var bara tvungen) Boström och Borgström att åklagarens åsikt skulle utgöra något föråldrat synsätt. Det är ett realistiskt synsätt.
(läs herrarnas inlägg i debatten: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3381713.svd)
Självfallet ska omständigheter spela en roll vid straffpåföljd under en objektiv prövningen av ett brottsfall. Även när det gäller våld mot kvinnor.
Fru Justitia bör inte ha en bindel utan se verkligheten i ögat
Relationer och livet är inte svart och vitt. Ett nej är självklart ett nej. Jag känner tyvärr inte en enda tjej som inte varit med om att bli tagen på, sexuellt, mot sin vilja. Men vad händer om det där "nej" går över till ett "okej då", och kanske till och med ett "ja", för att senare övergå till ångest eftersom viljan egentligen inte fanns där från början? I folkmun kallas detta för "tjat-sex" och "ställa-upp-sex". Hur många tillfälliga och stabila relationer har inte haft detta inslag? Tyvärr - vill jag tillägga här - alldeles för många. Men kan man verkligen jämställa en liknande situation med att våldföra sig på en annan människa? Här handlar det inte om låsta dörrar eller någon anna hotbild. Ska mannen eller kvinnan som genom tjat tillförskaffar sig, måhända egensinnig, sexuell tillfredställelse straffläggas för en våldtäkt? Våra myndighetsutövare, inte minst åklagare, skulle vara inhumana om de inte tog hänsyn till liknande omständigheter vid beslut om prövning.
Brännpunkt SvD 2009.09.20
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3381713.svd
Kommentarer
Postat av: || mannen som kan prata om hundar ||
ell äger, hanna inte skriva färdigt. bloggbesokare.se
Trackback
